December- we don't agree
December.
Saker har vart konstiga so far.
-
Kom igång med stämplingen. Yey och nej.Yey för att det faktiskt kom igång, med tanke på akassans fart så räknade jag med nästa år , och nej för att min ersättning lika snabbt försvann pga arbetsförmedlingen är ,hör och häpna, nötter.
-
Min hyresvärd bestämde sig för att höja hyran.
ovärt med tanke på föregående statement och att det är så snålt med saker som görs i lägenheten, som när dom byggde ut balkongerna, varför är dom fortfarande samma storlek som innan? Varför försvinner varmvattnet när man tappat upp halva badkaret och upptäcker att detär kallare än ett isbjörnsrövahål? Mysko.
-
Räkningar.Alltså. Är det verkligen nödvändigt att skicka så många till mig?:-PSammanställning av detta då är väl att rent ekonomiskt så går det åt fanders .MEN.Ja det måste ju vara ett men också.December är förbaskat fint också.I år har jag mina barn över hela julhelgen och över min dotters 8 årsdag.Och det är inte så lite det att göra glädjeskutt och tuffa highfives för.För att inte tala om att Kärleken tog med mig till Budapest i tre dagar.Ny luft i lungorna och laddning av batterierna så att jag klarar mig ett bra tag.Den sidan av livet kan inte kännas bättre än bäst.
Vackert ffs.Julafton står för dörren.Granen är klädd. paketen klara.Maten inhandlad.Nyårsafton då?jomen visst , att jobba 44 timmar på 4 dagar kan inte bli bättre.Det sjuka är att jag inte är ironisk.Bra så.
gränslös.
Gränslös kärlek.
Oavsett vad nån säger så finns det ingen större kärlek än den jag har för dessa två.
Ingenting kan ändra på det.
Inga elaka ord om obetydliga saker, jag vet att jag gör det bästa jag kan för dom och ingenting kan ändra på att dom är mina barn och jag är deras mamma.
så det så.
klagomur
Så vart ska man gnälla ur sig då om inte här?
När man vill ringa och säga godnatt till sina barn och x:et tycker att det inte lämpar sig just då.
Nackdelarna med varannan vecka vårdnad är många,främst kanske att man missar ens barns halva uppväxt.
Man missar varannan julafton och ibland bådas födelsedagar.
Hade en vän som för något år sen kläckte ur sig "ja men det är ju ditt fel att det tog slut med honom".
Hon insåg ju snarast vad hon sagt och ångrade sig. Men iaf,klantigt sagt som fan.
Med mitt fel menades att det var jag som ville separera.
Så ja, på så sätt är det väl mitt fel att jag bara har mina barn varannan vecka då.
Men ändå, det värker och svider i mammahjärtat när man inte kan ringa när man vill,krama dom när man vill eller fråga hur skoldagen varit. Man missar halva livet och ja, det gör ont.
Så jag gnäller ur mig här,där man förhoppningsvis inte trampar på tår av o nämna x och allt med det o göra.
Övrigt då?
jobbar mycket ocg lutar år plugg i vår.
Inte bestämt hurvida jag känner för det än. Det blitr nog bra.
